Livsmedelsverket: Kan aspartam vara farligt för hälsan?
Är aspartam farligt? Aspartam är ett sötningsmedel som är uppbyggt av två aminosyror. Det finns i dag inga kända risker med att äta aspartam om man inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU.
Aspartam, E 951, är uppbyggt av de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra. Syror som ingår som “byggstenar” i många proteiner i vår normala kost. Aspartamet bryts ned i magsäck och tarmkanal och en av nedbrytningsprodukterna är metanol.
Metanol finns naturligt i små mängder i frukt och fruktjuicer. Den mängd metanol som tillförs kroppen från ett glas aspartamsötad läsk är mindre än den mängd som finns naturligt i till exempel ett glas apelsinjuice.
Aspartam bryts ned i sura lösningar och vid uppvärmning och förlorar då sin sötningseffekt. Det är därför inte lämpligt att använda i exempelvis bakverk.
Aspartam är inte helt energifritt, eftersom det består av aminosyror. Men tack vare sin starka sötningsgrad används det i så små mängder att den energi det tillför är försumbar.
För dem som inte har den medfödda sjukdomen fenylketonuri, PKU, finns det inga kända risker med att äta aspartam. Livsmedelsverket har därför inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam.
Sjukdomen PKU innebär att kroppen har svårt att bryta ner, metabolisera, överskott av fenylalanin. Därför måste personer med PKU hålla sitt intag av fenylalanin lågt. Färdigförpackade livsmedel som innehåller aspartam måste därför märkas med uppgift om att de innehåller fenylalanin.
Hur mycket aspartam kan vi äta?
Sötningsmedlet aspartam (E 951) togs fram 1965 och introducerades på den svenska marknaden i början av 1980-talet(1). Eftersom det är 100-200 gånger sötare än vanligt socker behöver endast mycket små mängder användas för att man ska uppnå sötningseffekt. Som andra proteiner ger aspartam ett energitillskott (17 kJ/g), men eftersom sötningsmedel används i mycket små mängder är energimängden försumbar.
Aspartam får användas till en lång rad produkter, till exempel desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar. Frukostflingor med högt fiberinnehåll, sylt, marmelad, gelé, läsk, vissa soppor, såser, kosttillskott, bordssötningsmedel och spritdrycker med låg alkoholhalt. Sötningsmedlet får även användas som smakförstärkare i tuggummi.
Hur mycket aspartam kan vi äta?
WHO:s internationella expertgrupp JECFA (Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives) som bedömer livsmedelstillsatser, gjorde sin senaste bedömning av aspartam och dess nedbrytningsprodukter diketopiperazin och metanol 1981 (1975, 1980, 1981) (2). JECFA ansåg då att de studier som gjorts på djur och människor gav ett tillräckligt underlag för att fastställa ett acceptabelt dagligt intag (ADI-värde) för aspartam.
ADI-värdet (med en säkerhetsfaktor på 100) fastställdes till 40 milligram per kilo kroppsvikt och dag. Det innebär att en person som väger 60 kg kan konsumera 2,4 gram aspartam/dag (40 mg/kg x 60 kg) utan någon risk för hälsan.
Efter denna bedömning har aspartam utvärderats på nytt flera gånger inom EU. Först av EU Scientific Committee on Food, senast 2002 (1985, 1989, 1997, 2002) och därefter av European Food Safety Authority (EFSA), senast 2013 (2006, 2009, 2011, 2013). Samtliga dessa utvärderingar baseras på en stor mängd data och stöder det av JECFA framtagna ADI-värdet.
Aspartamsötade läskedrycker får innehålla högst 0,6 gram/liter. Det betyder att en person som väger 60 kg kan dricka fyra liter aspartamsötad läsk/dag. Ofta innehåller läsk mindre mängd aspartam än den högsta tillåtna.
En undersökning av intaget av aspartam i USA visar att intaget för de flesta konsumenter är högst 3 milligram/kg kroppsvikt och dag (3). Det vill säga cirka 10 % av det som anses acceptabelt att få i sig under en dag.
EFSA har vid sin senaste bedömning av aspartam uppskattat att högkonsumenter (95e percentilen) i Europa har ett intag av 5,5 milligram/kg kroppsvikt (4). Det har även gjorts ett flertal intagsstudier i Kanada, England, Tyskland och Finland (5). I samtliga studier ligger normalintaget för vuxna som högst upp mot 5 milligram/kg kroppsvikt och dag, med ett något högre intag för barn.
Det högsta intaget man registrerat är från diabetiker i Kanada under varma sommarmånader. Då de kom upp till 11,4 milligram/kg kroppsvikt och dag (cirka 30 % av det som anses acceptabelt att få i sig under en dag).
Amning och aspartam
Aspartam utsöndras inte i modersmjölk (5). Aspartamsötade livsmedel innebär inte någon risk för att foster eller spädbarn som ammas utsätts för förhöjda nivåer av fenylalanin (5). Den mängd fenylalanin som kan komma från aspartam är försumbar jämfört med den mängd som intas från livsmedel. Undantag kan vara gravida kvinnor med fenylketonuri och spädbarn som lider av samma sjukdom (se nedan).
Vad är fenylketonuri (PKU)?
När aspartam bryts ner frigörs bland annat aminosyran fenylalanin. Det finns människor med en medfödd rubbning i ämnesomsättningen som gör att de har en begränsad förmåga att bryta ned fenylalanin. Sjukdomen kallas fenylketonuri, eller PKU. Det är en ovanlig sjukdom, men mycket allvarlig. För att upptäcka sjukdomen tas det prov på alla barn som föds i Sverige några dagar efter födseln.
Oförmågan att bryta ned fenylalanin gör att det kan ansamlas i sådan mängd i kroppen att det blir skadligt. Särskild risk finns för foster, spädbarn och små barn hos vilka höga halter av fenylalanin kan leda till försämrad utveckling och hjärnskador.
Barn som har PKU måste under uppväxten hålla sträng diet för att minska intaget av fenylalanin. Även i vuxen ålder bör intaget av fenylalanin begränsas för många PKU-patienter. Detta är orsaken till att alla livsmedel som är sötade med aspartam är märkta med upplysningen att de innehåller en “fenylalaninkälla”.
Säkerhetsbedömning av aspartam
Aspartam är den mest undersökta av alla livsmedelstillsatser på marknaden (5). Studier har visat att hjärnans funktioner kan påverkas när stora mängder aminosyror, inklusive de som ingår i aspartam, ges i blodet. Då handlar det om mycket höga doser av aminosyror, långt över de mängder en människa får i sig genom att äta aspartamsötade livsmedel.
Resultat från ett flertal djurförsök visar att aspartam inte heller är cancerframkallande (5). Det har emellertid presenterats djurstudier som man hävdar ger stöd för att aspartam kan orsaka cancer. Vid en kritisk granskning av dessa studier har EFSA funnit att de har stora brister och att det inte är trovärdiga resultat (5). I samtliga studier handlar det om livslång exponering för doser upp till 8 g aspartam/kg kroppsvikt och dag. Denna dos, omräknat till en vuxen människa, motsvarar cirka 2 400 burkar aspartamsötad läsk varje dag under hela livet.
En amerikansk forskningsrapport som angav en koppling mellan aspartam och en ökning av antalet hjärntumörer i USA är bakgrunden till varför aspartam också uppgetts öka risken för hjärntumörer(6). Tolkningen av data i denna rapport har dock kritiserats av andra forskare (7). EFSA har vid sina utvärderingar inte heller funnit några tecken på att aspartam, varken i djur eller människa, skulle kunna orsaka hjärntumörer (5,8).
Efter EFSA:s senaste utvärdering 2013 (5) har det kommit en ny studie om risker med metanol. Även denna har utvärderats eftersom det bildas en mycket liten mängd metanol när aspartam bryts ned i kroppen (8). Utvärderingen visade att det inte finns någon risk för hälsan med den lilla mängd aspartam som intas (8).
Djurförsök visar även att aspartam inte har några effekter på fortplantningsförmågan och att det inte heller orsakar missbildningar.
Cancer.org: Kan asprtam orsaka cancer?
Vad är aspartam?
Aspartam är ett konstgjord sötningsmedel som säljs under varumärken som NutraSweet® och Equal®, som har använts i USA sedan början av 1980-talet. Det används i många livsmedel och drycker eftersom det är mycket sötare än socker, så mycket mindre av det kan användas för att ge samma nivå av sötma.
Aspartam används vanligtvis som sötningsmedel vid bordet, som sötningsmedel i beredda livsmedel och drycker och i recept som inte kräver för mycket uppvärmning (eftersom värme bryter ned aspartam). Det kan också finnas som en smakämne i vissa läkemedel.
Orsakar aspartam cancer?
Rykten och oro över aspartam som orsakar ett antal hälsoproblem, inklusive cancer, har funnits i många år. Några av oron för cancer härrör från resultaten av studier på råttor publicerade av en grupp italienska forskare, som antydde aspartam kan öka risken för vissa blodrelaterade cancerformer (leukemier och lymfom).
Senare granskningar av data från dessa studier har emellertid ifrågasatt dessa resultat. Resultaten från epidemiologiska studier (studier av grupper av människor) av möjliga samband mellan aspartam och cancer (inklusive blodrelaterade cancerformer) har inte varit konsekventa.
US Food and Drug Administration (FDA) har dragit slutsatsen att “användningen av aspartam som sötningsmedel för allmänna ändamål … är säkert.”
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har uttalat, “Studier tyder inte på en ökad risk förknippad med aspartamkonsumtion för … leukemi, hjärntumörer eller olika cancerformer, inklusive hjärn-, lymfatiska och hematopoietiska cancer.”
Även om forskning om en möjlig koppling mellan aspartam och cancer fortsätter, är dessa byråer överens om att studier som hittills inte har hittat en sådan länk.
Är aspartam reglerat?
I USA regleras konstgjorda sötningsmedel såsom aspartam av FDA. Dessa produkter måste testas för säkerhet och godkännas av FDA innan de kan användas. FDA fastställer också ett acceptabelt dagligt intag (ADI) för varje sötningsmedel, vilket är den maximala mängden som anses vara säker att konsumera varje dag under en persons livstid.
FDA har satt ADI för aspartam till 50 mg per kilogram (mg / kg; 1 kg = 2,2 kg) kroppsvikt per dag.
EFSA, som reglerar livsmedelstillsatser i EU, rekommenderar en något lägre ADI för aspartam, till 40 mg / kg / dag.
För att hjälpa till att sätta dessa nivåer i perspektiv, uppskattar FDA att om allt tillsatt socker i kosten för en person i genomsnitt 60 kg ersattes av aspartam, skulle det resultera i en exponering på cirka 8 till 9 mg / kg /dag.
Och enligt EFSA, för att nå ADI på 40 mg / kg / dag, skulle en vuxen som väger 60 kg behöva dricka 12 burkar av en läsk för diet (om den innehöll aspartam på de högsta tillåtna nivåerna för användning), varje dag. Men i verkligheten används aspartam på lägre nivåer, och mängder som finns i läskedrycker kan vara 3 till 6 gånger mindre än de högsta tillåtna nivåerna. Detta innebär att du måste dricka 36 burkar eller mer för att nå ADI.
Kan aspartam undvikas?
Aspartam har inte slutgiltigt kopplats till några specifika hälsoproblem, utom för personer med fenylketonuri (PKU). Detta är en sällsynt genetisk störning (närvarande vid födseln) där kroppen inte kan bryta ner fenylalanin, en aminosyra som finns i många livsmedel (och i aspartam).
För andra människor som vill undvika aspartam är det enklaste sättet att göra detta att leta efter samma varning eller kontrollera innehållet innan du köper eller äter mat eller dryck. Om aspartam finns i produkten kommer det att listas.
Healthline.com: Sanningen om biverkningar av aspartam
Aspartam-kontroversen
Aspartam är en av de mest populära konstgjorda sötningsmedlen som finns på marknaden. I själva verket är chansen god att du eller någon du känner har konsumerat en aspartaminnehållande läsk under det senaste dygnet. Under 2010 drack en femtedel av alla amerikaner en läsk/dag, enligt Centers for Disease Control and PreventionTrusted Source.
Medan sötningsmedlet fortfarande är populärt, möter det också motstånd de senaste åren. Många motståndare har hävdat att aspartam faktiskt är dåligt för din hälsa. Det finns också påståenden om långsiktiga följder av aspartamförbrukningen.
Tyvärr, medan omfattande tester har utförts på aspartam, finns det inget samförstånd om huruvida aspartam är “dåligt” för dig.
Vad är aspartam?
Aspartame säljs under varumärkena NutraSweet och Equal. Det används också i stor utsträckning i förpackade produkter – särskilt de som är märkta som ”dietmat”.
Ingredienserna i aspartam är asparaginsyra och fenylalanin. Båda är naturligt förekommande aminosyror. Asparaginsyra produceras av din kropp, och fenylalanin är en essentiell aminosyra som du får från mat.
När din kropp bearbetar aspartam delas en del av den upp i metanol. Konsumtion av frukt, fruktjuice, jäst drycker och vissa grönsaker innehåller eller resulterar i metanolproduktion. Från och med 2014 var aspartam den största metanolkällan i den amerikanska dieten.
Metanol är giftigt i stora mängder, men mindre mängder kan också bero på när de kombineras med fri metanol på grund av förbättrad absorption. Gratis metanol finns i vissa livsmedel och skapas också när aspartam värms upp. Metanol som konsumeras regelbundet kan vara ett problem eftersom det bryts ned i formaldehyd, ett känt cancerframkallande medel och neurotoxin, i kroppen.
Food Standards Agency i Storbritannien säger emellertid att även hos barn som är höga konsumenter av aspartam uppnås inte den maximala intaget av metanol. De säger också att eftersom äta frukt och grönsaker är känt för att förbättra hälsan, är metanolintag från dessa källor inte hög prioritet för forskning.
Dr. Alan Gaby, MD, rapporterade i Alternative Medicine Review 2007 att aspartam som finns i kommersiella produkter eller uppvärmda drycker kan vara en trigger för olika atyper av nfall och bör utvärderas i fall av exempelvis svår epilepsi.
Godkännanden av aspartam
Ett antal tillsynsmyndigheter och hälsorelaterade organisationer har vägt positivt på aspartam. Det har fått godkännande av följande:
U.S. Food and Drug Administration (FDA)
FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation
Världshälsoorganisationen
American Heart Association
American Dietetic Association
2013 avslutade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) en översyn av mer än 600 datasätt från aspartamstudier för att studera om aspartam farligt? Det fann ingen anledning att ta bort aspartam från marknaden. Översynen rapporterade inga säkerhetsproblem i samband med normalt eller ökat intag.
Samtidigt har konstgjorda sötningsmedel en lång historia av kontroverser. Aspartam utvecklades när FDA förbjöd de konstgjorda sötningsmedlen cyclamateTrusted Source (Sucaryl) och sackarin (Sweet’N Low). Labtester visade att massiva doser av dessa två föreningar orsakade cancer och andra störningar hos laboratoriedjur.
Medan aspartam verkligen är godkänt av FDA, har konsumentadvokatorganisationen Center for Science in the Public Interest citerat många studier som antyder problem med sötningsmedlet, inklusive en studie av Harvard School of Public Health.
Våra kostprogram innehåller minimalt med socker. Läs mer här!